| Past Tense | abdicated |
| Past Participle | abdicated |
| Third Person Singular | abdicates |
| Plural | abdicates |
| Present Participle | abdicating |
to abdicate the office
att avstå från ämbetet
to abdicate one's responsibilities
att avstå från sina ansvar
abdicate the throne in sb.'s favour
avstå från tronen till ngn:s fördel
He abdicated all responsibility for the care of the child.
Han avstod från allt ansvar för vården av barnet.
in 1918 Kaiser Wilhelm abdicated as German emperor.
År 1918 avsade kejsar Wilhelm sig sin position som tysk kejsare.
King Edward Ⅷ abdicated in 1936 to marry a commoner.
Kung Edward VIII abdikerade 1936 för att gifta sig med en vanlig kvinna.
When King George abdicated, his brother succeeded him on the throne.
När kung George abdikerade, efterträdde hans bror honom på tronen.
to abdicate the office
att avstå från ämbetet
to abdicate one's responsibilities
att avstå från sina ansvar
abdicate the throne in sb.'s favour
avstå från tronen till ngn:s fördel
He abdicated all responsibility for the care of the child.
Han avstod från allt ansvar för vården av barnet.
in 1918 Kaiser Wilhelm abdicated as German emperor.
År 1918 avsade kejsar Wilhelm sig sin position som tysk kejsare.
King Edward Ⅷ abdicated in 1936 to marry a commoner.
Kung Edward VIII abdikerade 1936 för att gifta sig med en vanlig kvinna.
When King George abdicated, his brother succeeded him on the throne.
När kung George abdikerade, efterträdde hans bror honom på tronen.
Explore frequently searched vocabulary
Want to learn vocabulary more efficiently? Download the DictoGo app and enjoy more vocabulary memorization and review features!
Download DictoGo Now